En dag hade jag en konversation med en person. Jag kommer inte ihåg hur, men vi hamnade i en diskussion om bibeln och om Gud. Han sa: “Jag tror inte på bibeln”, och jag svarade: “Har du ens läst en sida i bibeln?” Han log och svarade: “Nej, jag tror på slumpen.” Och jag frågade honom igen: “Kan du förklara vad slumpen är?” Han svarade: ”Nej, men jag vill ha ett roligt liv, jag vill leva nu …”Och jag log igen och sa: “Ok”, och slutade konversationen. Tidigare tänkte jag på samma sätt, och om man frågar andra samma sak så svarar nästan alla likadant och jag respekterar det, folk är fria att tänka vad de vill. Orsaken till att jag trodde att allt kommit till av en slump (jag hade ingen aning vad evolutionsteorin egentligen gick ut på) var att jag inte gillade religion, jag ville ha ett alternativ till religion. Jag tänkte att det inte fanns någon Gud eller någon som skapat allt, utan att religiösa hittat på detta för att tjäna pengar, eller för att göra folk till slavar i ett religiöst system. Jag var ateist, men jag litade inte heller till hundra procent på evolutionsteorin som säger att det inte finns någon som skapat allt, utan menar att allt börjat med en “Big Bang”. Jag har alltid gillat logiska resonemang och jag hade svårt att svälja Big Bangteorin, jag tänkte att det är omöjligt, hela universum med allt i ordning, det kunde inte bara vara en slump. Kanske fanns det en grupp där ute någonstans som hade skapat allt och styrde allt i universum. Och när man själv gör något eller bygger något, så behövs det planering för att göra det rätt. T.ex. om man bygger ett hus, så behöver alla saker vara på rätt plats. Håller argumentet om slumpen? När man slår upp ordet slump står det bl.a. att slump är en icke-kausal händelse, (det finns inget samband mellan orsak och verkan) en tillfällighet som man inte kan förutse. Det finns tusentals faktorer som möjliggör livet här på jorden och om de ändrades bara lite grand, skulle det bli omöjligt att leva här. T.ex. om jorden var 5% närmare solen så skulle oceanerna koka upp, och om jorden var 1% längre bort från solen, så skulle oceanerna frysa. Andra områden som är rätt inställda är t.ex. jordens gravitation som påverkar att vi har rätt atmosfär, jordens rotationsperiod och gravitationen mellan jorden och månen o.s.v. Tänk dig 5 trafikljuskorsningar efter varandra genom stan. De synkar inte naturligt eller slumpvis med varandra för att det ska bli “gröna vågen”. Det behövs att någon programmerar dem, inte bara från ett håll utan från båda håll, och har koll på att programmeringen fungerar. (Jag vet, jag jobbar med trafikljus.) Hur kan då solen som är 1,3 miljoner gånger större än jorden gå upp och gå ner i rätt tid varje dag? Det känns som om någon håller solen på rätt plats, har full koll på den för oss och har programmerat den. Hur skulle det se ut om solen styrdes av slumpen? Har ni varit med om någon gång om att solen inte har kommit upp, att hon uteblivit en vecka, och att alla bara hoppats på att hon skulle återkomma nästa vecka? Tänk, hur vårt liv på jorden skulle se ut då. Folk säger att evolutionsteorin är fakta och att tron på Gud inte är det. Vetenskapsmän debatterar idag om evolutionsteorin, och om det finns en skapare. En grupp säger att vårt DNA är lika schimpansens till nästan 98%. En annan grupp säger att 98% av vattenmelon är vatten, 98% av maneter är vatten och att 98% av molnen är vatten. Är de samma sak? Det finns massor av vetenskapsmän som tror på Gud och de flesta kända universitet i USA har grundats av kristna. Idag undervisas dock evolutionsteorin nästan uteslutande på universiteten. Evolutionsteorin uppfyller inte samma vetenskapliga krav som finns inom andra områden. Det verkar som om människor håller fast vid den bara för att man inte vill tro på att det finns en skapare. Min berättelse! Jag gjorde en lång resa men här är en kort redogörelse: Min yngsta syster som bor i California skulle gifta sig och jag åkte dit för bröllopet. Min äldsta syster som också bodde i California då var troende och försökte ta med mig till kyrkan och pratade med mig om Jesus. Jag svarade: “Var är stranden och var finns någon pub?” Jag hade kommit till California för att ha roligt inte för att gå till kyrkan. Jag tyckte att det verkade tråkigt att gå till kyrkan och sitta där i två timmar. Efter några år flyttade jag själv till California och min syster började åter prata om Gud och bibeln och sa något som fick mig att tänka: “Vad har jag att förlora?” När jag började läsa bibeln kändes det som om det öppnades en värld av sanning för mig: “Hur kan en man förändra och påverka världen, utan svärd, utan soldater, utan fysisk kraft, samt att hans undervisning är fylld av kärlek och värme? Jag hade aldrig sett något sådant förut. För att sprida en sådan fridfull undervisning i världen så behövs det en extrem kraft. Om det inte är fysisk kraft, då måste det vara en övernaturlig kraft. Jag blev då en troende. Att sitta i kyrkan och umgås med andra troende var inte längre tråkigt, utan det var roligt, och Gud ändrade mitt beteende. Han gjorde mig lugnare, och istället för att jag hela tiden tänkte på mig själv, tänkte jag också på andra. Man tror ibland att det är en förlust att tänka på andra, men det är tvärtom, när man tänker på andra och andra tänker på en, så blir man glad. Om någon frågar mig idag: “Är du glad och nöjd så kommer jag att svara: “Livet går upp och ner, men jag ångrar inte en sekund att jag kom till tro.” Att bli en troende är det bästa beslut jag tagit i mitt liv. Sedan jag mötte Gud är jag inte ensam, Han har varit med mig i alla livets situationer. Han har varit med mig hela vägen. Detta påminner mig om en dikt av en okänd person: En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud. På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram. Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter: det ena spåret var hans, det andra var Guds. När den sista delen av hans liv framträdde såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han att många gånger under hans levnadsvandring fanns det bara ett par fotspår. Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma och svåra perioder av sitt liv. Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta. ”Herre, du sa den gången jag bestämde mig för att följa dig att du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå att du lämnade mig när jag behövde dig mest.” Herren svarade: ”Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du såg bara ett par fotspår – då bar jag dig.” En annan berättelse: En dag var en pastor gäst hos en psykiater. Efter middagen satt de och pratade. Pastorn sade till psykiatern: “Under denna tid har du kunnat studera vilken typ av människa jag är.” Pastorn fortsatte och frågade honom: “Vad förlorar jag i livet även om kristen tro inte skulle vara sann?” Psykiatern tittade på honom och sa: “Ingenting, du är en balanserad människa, glad och fridfull, jag önskar att jag hade varit som du.” Pastorn vände på frågan och sa: “Om den kristna tron är sann, vad har du att förlora?” Psykiatern sa: “Du fick mig!” Pastorn svarade: Det var Gud som fick dig, inte jag.” Och psykiatern blev en troende. May God bless you and keep you in His Love! Manchi manchi@tre16.se

My life story

tre15.se